Budget – varför, vad och hur

Två spjutkastare som har passerat 75-metersstrecket siktar på OS om tre år. Mr A siktar på att ta sig över det magiska 90-metersstrecket i hemmamatcherna minst en månad före OS. B:s huvudmål är exakt detsamma, men han identifierar också milstolpar på årsbasis, kvartalsbasis och månadsbasis. För att nå milstolparna kommer Mr.B och hans tränare att utarbeta ett korrekt träningsprogram.

Vilken spjutkastare tycker du är lättare att justera sin träning när de hittar något som inte fungerar som förväntat? Vilken idrottare kommer att ha lättare att lära sig av de misstag som gjorts? Vem tror du kommer att vara mer motiverad under träningssäsongen? Vilken idrottsman kan vi lära oss mer om lönsamma affärer från?

I denhär artikeln skapar jag en belysande titt på budgeten, ett av företagets viktigaste verktyg. Lär dig vad en budget består av, hur du bygger den och hur du hanterar den.

Delbudgetar

Spjutkastarens utbildningsprogram är en jämförelse av företagets underbudgetar. Delbudgetar bygger en stor bild och hjälper dig att förstå vad som är möjligt att uppnå och vad verkligheten är.

Det vanligaste sättet att skapa delbudgetar är att dela upp dem i försäljning, rörliga kostnader, marknadsföringskostnader, fasta kostnader och investeringar. En kassaflödesanalys sammanställs från   underbudgetpaketet och utvecklingen av bolagets kassa granskas. Om du vill kan du läsa artikeln om kassaflödet och finansieringsutdraget senare.

Så låt oss börja med underbudgetarna.

1. Försäljningsbudget

Huvudverksamheten i exempel företag X är försäljning av programvara som beror på antalet säljare. Försäljningspriset för en programvara är 50 € / månad. En säljare förväntas sälja tjugo programvaror per månad mellan september och maj och tio programvaror per månad mellan juni och augusti. Om företaget för närvarande har tre säljare och verksamheten startar i januari ser försäljningsbudgeten ut i enlighet med resultatet nedan i enkelhet.

2. Budget för rörliga kostnader

Rörliga kostnader avser främst kostnader relaterade till en tjänst eller produkt som säljs i budgetering. Direkta rörliga kostnader inkluderar ofta inköp relaterade till en tjänst eller produkt. I vårt exempel antar vi att företaget köper programvaran för återförsäljning för 20 € / månad. Därför kan rörliga kostnader uppskattas på grundval av den programvara som säljs enligt tabellen nedan.

3. Marknadsföringsbudget

Marknadsföringskostnader avser uttryckligen alla marknadsföringskostnader. På grund av säsongsvariationer och kontantprognoser är marknadsföringskostnaderna praktiska att distribuera till månadsnivån. Som kan ses från resultatet nedan investerar vårt exempelföretag mest i Google-annonsering mellan september och maj.

4. Fast kostnadsbudget

Fasta kostnader avser kostnader som inte är beroende av de produkter eller tjänster som företaget såld. Dessa inkluderar fast lön, relaterade personalkostnader och periodiseringar.

Det antas till exempel att företaget betalar säljare en lön på 3000 euro per månad, enligt anställningsavtalet. Helgdagar för varje anställd ackumuleras 2,5 dagar per månad. Utöver semesterersättningen får de anställda ett semesterreturbidrag på 50 procent av den intjänade semesterlönen. I vårt exempel är ingen anställd aktieägare, så personalkostnader som betalas från löner betalas till företaget enligt följande: genomsnittlig arbetspensionsförsäkring 17,35%, sjukförsäkringsavgift 0,77%, arbetslöshetsförsäkringsavgift 1,50%, olycksfallsförsäkringsavgift 0,80% och grupplivförsäkring 0,07%, dvs totalt cirka 19,77%. Bolaget har kommit överens om att betala de anställda i sin helhet i slutet av juni.

Den kanske mest välbekanta fasta kostnaden, det vill säga hyra vårt exempelföretag kostar 500 euro per månad, vilket också visas i tabellen nedan.

5. Investeringsbudget

Investeringar avser tilldelning av pengar till immateriella eller materiella tillgångar som förväntas generera intäkter för företaget, vanligtvis i mer än 12 månader. I vårt exempel har företaget köpt högkvalitativa datorer för säljare redan i början av januari, som beräknas pågå i mer än tre år. Köpeskillingen för datorerna har totalt 10 000 euro och omfattas av den eftergiftsgrad på 25 objekt som gäller för den maskin- och utrustningsartikel som godkänts av skattemyndigheterna. Till följd av detta kommer en avskrivning på 2 500 euro att redovisas i resultaträkningen för det första räkenskapsåret och 7500 * 25 % = 1 875 euro för det påföljande räkenskapsåret.

Genom att ange att ett aktiekapital på 2 500 euro har investerats i bolaget i början av transaktionen har företaget fått en investering på 97 500 euro i början av transaktionen, försäljningen kommer att registreras omedelbart och att köpen kommer att betalas omedelbart från kassören och momsen kommer inte att beaktas, det budgeterade månatliga mest använda utgiftsresultatet och balansräkningen enligt nedan.

Månad Januari Pärla 12-199 april maj Sommaren juli Elo september oktober November Jul
Programvara som säljs st (1) 60 120 180 240 300 330 360 390 450 510 570 630

RESULTAT (TUSENTALS EURO)

Månad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Försäljning (1) 3,0 6,0 9,0 12,0 15,0 16,5 18,0 19,5 22,5 25,5 28,5 31,5
Shopping & Shopping (2) -1,2 -2,4 -3,6 -4,8 -6,0 -6,6 -7,2 -7,8 -9,0 -10,2 -11,4 -12,6
Övriga rörelsekostnader (3) -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 0,5 0,5 0.5 -0,9 -0,9 -0,9 -0,9
Löner (4) -12,0 -12,0 -12,0 -12,0 -12,0 -12,0 -12,0 -12,0 -12,0 -12,0 -12,0 -12,0
Personalsidan kostnader (4) -2,4 -2,4 -2,4 -2,4 -2,4 -2,4 -2,4 -2,4 -2,4 -2,4 -2,4 -2,4
Avsnitt ing semester löner (4) -1,8 -3,6 -5,4 -7,2 -9,0 -3,6 -5,4 -7,2 -9,0 -10,8 -12,6 -14,4
Av- och nedskrivningar (5) -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2
RESULTATET -15,5 -13,7 -11,9 -10,1 -8,3 -7,0 -6,1 -5,2 -3,8 -2,0 -0,2 1,6

BALANSRÄKNINGSTILLGÅNGAR (tusentals euro)

Månad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Maskiner och utrustning (5) 9,8 9,6 9,4 9,2 9,0 8,8 8,5 8,3 8,1 7,9 7,7 7,5
Likvida medel (6) 76,5 64,9 55,0 46,9 40,6 28,5 24,4 21,2 19,5 19,5 21,3 25,0
SUMMA TILLGÅNGAR (2) 86,3 74,4 64,4 56,1 49,6 37,2 32,9 29,6 27,6 27,4 29,0 32,4

SKULDER I BALANSRÄKNINGEN

Månad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Aktiekapital (6) 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5
Reserv för investerat obegränsat eget kapital (6) 97,5 97,5 97,5 97,5 97,5 97,5 97,5 97,5 97,5 97,5 97,5 97,5
PERIODENS RESULTAT -15,5 -13,7 -11,9 -10,1 -8,3 -7,0 -6,1 -5,2 -3,8 -2,0 -0,2 1,6
TOTALT EGET KAPITAL (2) 84,5 70,8 60,0 48,9 40,6 33,6 27,6 22,4 18,6 16,6 16,5 18,1
Beräknad avsättning för nettolöner (4) 1,8 3,6 5,4 7,2 9,0 3,6 5,4 7,2 9,0 10,8 12,6 14,4
SUMMA SKULDER 1,8 3,6 5,4 7,2 9,0 3,6 5,4 7,2 9,0 10,8 12,6 14,4
SUMMA SKULDER 86,3 74,4 64,4 56,1 49,6 37,2 32,9 29,6 27,6 27,4 29,0 32,4

Budgetscenarier

Som den mest insiktsfulla redan märkt, är vårt exempel företagets kassör ganska tight innan verksamheten är detrated att vara lönsamt. Om något negativt förvånande skulle träda fram under det första verksamhetsåret, skulle företaget förmodligen vara i en kassakris. Om däremot något positivt överraskande kommer i förr, bör du också vara beredd på det. När det gäller huvudbudgeten för delbudgetar är det vettigt att göra bästa och sämsta tänkbara scenarier utöver det neutrala scenariot. De hjälper till att förbereda sig för oväntade situationer.

Förutsägelser

Liksom alla spjutkastare, för att lyckas, måste företaget lära av sina misstag och optimera sin verksamhet. Låt oss föreställa oss att det efter de första tre månaderna verkar som om den årliga budgeten kommer att överskridas eller underskridas. Prognoserna gör att den återstående perioden kan uppdateras så att den återspeglar den nuvarande situationen och de åtgärder som krävs för att planera i god tid. Genom att skapa prognoser på kortare sikt vid sidan av den årliga budgeten kan företaget följa utvecklingen av den finansiella situationen närmare och reagera snabbare. Det är dock värt att behålla den årliga budgeten som sådan för att bedöma genomförandet av de större milstolparna.

Hur

Budget uppifrån och ned och nedifrån och upp

Budgetering härleds vanligtvis från uppifrån och ned eller nedifrån och upp i företag. I den första fastställer ledningen av företaget finansiella mål, operativa mål och kombiinstrument, som levereras till den utförande parten. Den senare, mer inkluderande modellen, går åt andra hållet. Om varje säljare i företaget kunde budgetera sin egen försäljning för den kommande perioden, skulle budgeten vara nedifrån och upp. För att uppmuntra leverantörer, ett företag kan skapa ett kostnadsställe för varje redovisning, från vilken säljaren lätt kunde se genomförandet av sin budget och uppdatera sina prognoser efter behov. Om det behövs är det en god idé att dela upp budgeten i olika kostnadsställen, dimensioner, projekt etc.

Övervakning och jämförelse av verkliga värden med budget och prognoser

Jämföra resultaträkningen och balansräkningen stöd med manuella budgetar blir snabbt mödosam och frustrerande. Ett populärt alternativ är den senaste ekonomiska förvaltningen och rapportering programvara, där den faktiska uppdateras automatiskt i programvaran. Ansträngningar har gjorts för att spåra själva så lätt att alla med tillgång till den kan göra det. Budgeten och dess skillnader är snabbt läsbara från koncisa visuella grafer och grafer.

Vissa ekonomihantering och rapportering programvara erbjuder också företag möjlighet att skräddarsy ett användargränssnitt som passar deras behov. Det gör det möjligt för ledningen att övervaka varje säljares försäljnings- och försäljningsmarginaler i korthet, samt viktiga resultataspekter i företagets verksamhet, såsom kassasituationsutveckling, EBITDA och finansiell inkomstprocent, och soliditet.

Finadecks intelligenta programvara för ekonomisk förvaltning och rapportering är utformad för att göra det lättare för företag att budgetera, planera investeringar, analysera nyckeltal och kassaflöde, och – visuell rapportering, jämförelse, värdering och finansiering av bransch och konkurrenter.

 

Mer information om årlig semester:

https://www.tyosuojelu.fi/tyosuhde/vuosiloma

 

Mer information om kostnader för social trygghet:

https://www.yrittajat.fi/yrittajan-abc/tyonantajan-abc/tyonantajamaksut/tarkeita-lukuja-2019-599967

 

För mer information om avskrivningssatserna för beskattning av investeringsföretagsverksamhet:

https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1968/19680360#O3L3